Fem års seglande över hela världen har slitit på Ostindiefararen Götheborg. För att Ostindiefararen ska kunna segla vidare i tre-fyra år till måste politiker i Göteborg och Västra Götalandsregionen öppna plånboken. Det handlar i så fall om investeringar på sammanlagt 30 miljoner kronor mellan 2011 och 2013. Regionen bidrar med tio och resten står Göteborg för.
Pengarna ska användas för basfinansiering, som att säkra att skeppet hålls i gott skick och att det finns en besättning med rätt kompetens för att segla.
Volvo, SKF, Stena, Göteborgs hamn och några till i stiftelsen Ostindiefararen Götheborg finansierade tidigare basdriften med nio miljoner kronor per år under tre år. 2010 upphörde det ekonomiska åtagandet.
- Företagen har varit med länge och är beredda att använda skeppet för aktiviteter och att hyra det, men grundkostnaden för basverksamheten vill de inte längre stå för, säger Lars G Malmer, styrelseordförande i stiftelsen Ostindiefararen Götheborg.
De som får mest ut av skeppet är i första hand Göteborg, men också Västra Götaland och Sverige. Därför tycker styrelsen att de två förstnämnda ska stå för kostnaderna.
I dag kommer frågan upp på politikernas bord. Kommunalrådet Owe Nilsson (S) ser två alternativ:
• Kommunen ger ett bidrag på 20 miljoner kronor och låter Ostindiefararen segla vidare. Expeditioner och andra aktiviteter står näringslivet för. 2014 tar kommunen över skeppet.
• Avveckling av verksamheten startar direkt. Kommunen tar över skeppet och gör det till ett museum. Underhållskostnaden för skeppet blir cirka fem miljoner kronor per år.
Owe Nilsson vill inte säga vilket alternativ han och de rödgröna helst ser.
- Vi vill först höra hur diskussionen går innan vi sätter ner foten. Det är naturligtvis ett mervärde ur marknadsföringssynpunkt att låta båten segla. Den har ju gjort vår stad känd. Men det är mycket pengar hur vi än gör.